Verkningsmekanism

MOTS-c kodas i en kort öppen läsram i den mitokondriella 12S-rRNA-genen. I cellkultur- och djurmodeller påverkar peptiden folat-metionincykeln; den beskrivna hämningen av denna väg leder till ackumulering av AICAR, en endogen aktivator av AMP-aktiverat proteinkinas (AMPK). Via denna AMPK-axel beskrivs i samma modeller effekter på cellulärt glukosupptag, GLUT4-translokation och växlingen mellan glukos- och fettsyraoxidation (Lee et al., 2015). Under metabol stress, såsom glukosrestriktion eller oxidativ belastning, translokerar MOTS-c från mitokondrien till cellkärnan och binder till Antioxidant Response Elements (ARE), där den tillsammans med transkriptionsfaktorer, bland annat NRF2 och ATF1, samreglerar uttrycket av stressadaptiva gener (Kim et al., 2018). MOTS-c beskrivs dessutom som en träningsinducerad peptid vars nivåer stiger i skelettmuskulatur och plasma efter fysisk aktivitet. Dessa observationer gäller signalvägsnivån och belägger ingen terapeutisk effekt.

Evidensläge

Underlaget är övervägande prekliniskt. Cellförsök karakteriserar AMPK-aktivering, folat-metionincykeln och kärntranslokation under metabol stress (Lee et al., 2015; Kim et al., 2018). Gnagarförsök undersöker glukoshomeostas, insulinresistens och fettmassa vid energirik utfodring samt fysisk kapacitet och muskelhomeostas hos äldre möss (Reynolds et al., 2021). Humanuppgifterna är främst observationella: kroppsegna MOTS-c-nivåer har mätts efter akut ansträngning (Reynolds et al., 2021) och i relation till muskelstyrka i en liten preliminär studie (Domin et al., 2023). Det citerade underlaget innehåller inga publicerade randomiserade placebokontrollerade försök med tillfört MOTS-c, fas 2- eller fas 3-utfall. Det fastställer inte heller ett forskningsmaterials godkännandestatus. Humanfarmakokinetiken är till stor del okarakteriserad och mätmetoderna för kroppseget MOTS-c varierar. Överförbarhet, klinisk effekt och säkerhet är inte fastställda.

Frågor om forskningsläget

Vad undersöks MOTS-c för inom forskningen?

MOTS-c undersöks som en mitokondriellt kodad signalpeptid som i cell- och djurmodeller kopplas till AMPK-aktivering och folat-metionincykeln. Fokus är glukosomsättning, insulinkänslighet och metabol flexibilitet samt förändringar med aktivitet och åldrande. Ett annat spår gäller peptidens translokation till cellkärnan och dess roll i stressresponsen.

Hur ser evidensläget ut för MOTS-c?

De mekanistiska fynden kommer från cellkulturer och gnagarmodeller. Humanuppgifter gäller främst observationer av kroppsegna nivåer vid fysisk aktivitet eller i relation till muskelstyrka, ofta i små grupper. Det granskade underlaget saknar publicerade kontrollerade utfall för tillfört MOTS-c och fastställer inte ett forskningsmaterials effekt, säkerhet eller godkännande.

Källor

1. Lee et al., Cell Metab 2015DOI: 10.1016/j.cmet.2015.02.009PMID: 25738459
2. Kim et al., Cell Metab 2018DOI: 10.1016/j.cmet.2018.06.008PMID: 29983246
3. Reynolds et al., Nat Commun 2021DOI: 10.1038/s41467-020-20790-0PMID: 33473109
4. Domin et al., Int J Mol Sci 2023DOI: 10.3390/ijms241914951PMID: 37834399

Verkningsmekanism

MOTS-c kodas i en kort öppen läsram i den mitokondriella 12S-rRNA-genen. I cellkultur- och djurmodeller påverkar peptiden folat-metionincykeln; den beskrivna hämningen av denna väg leder till ackumulering av AICAR, en endogen aktivator av AMP-aktiverat proteinkinas (AMPK). Via denna AMPK-axel beskrivs i samma modeller effekter på cellulärt glukosupptag, GLUT4-translokation och växlingen mellan glukos- och fettsyraoxidation (Lee et al., 2015). Under metabol stress, såsom glukosrestriktion eller oxidativ belastning, translokerar MOTS-c från mitokondrien till cellkärnan och binder till Antioxidant Response Elements (ARE), där den tillsammans med transkriptionsfaktorer, bland annat NRF2 och ATF1, samreglerar uttrycket av stressadaptiva gener (Kim et al., 2018). MOTS-c beskrivs dessutom som en träningsinducerad peptid vars nivåer stiger i skelettmuskulatur och plasma efter fysisk aktivitet. Dessa observationer gäller signalvägsnivån och belägger ingen terapeutisk effekt.

Evidensläge

Underlaget är övervägande prekliniskt. Cellförsök karakteriserar AMPK-aktivering, folat-metionincykeln och kärntranslokation under metabol stress (Lee et al., 2015; Kim et al., 2018). Gnagarförsök undersöker glukoshomeostas, insulinresistens och fettmassa vid energirik utfodring samt fysisk kapacitet och muskelhomeostas hos äldre möss (Reynolds et al., 2021). Humanuppgifterna är främst observationella: kroppsegna MOTS-c-nivåer har mätts efter akut ansträngning (Reynolds et al., 2021) och i relation till muskelstyrka i en liten preliminär studie (Domin et al., 2023). Det citerade underlaget innehåller inga publicerade randomiserade placebokontrollerade försök med tillfört MOTS-c, fas 2- eller fas 3-utfall. Det fastställer inte heller ett forskningsmaterials godkännandestatus. Humanfarmakokinetiken är till stor del okarakteriserad och mätmetoderna för kroppseget MOTS-c varierar. Överförbarhet, klinisk effekt och säkerhet är inte fastställda.

Frågor om forskningsläget

Vad undersöks MOTS-c för inom forskningen?

MOTS-c undersöks som en mitokondriellt kodad signalpeptid som i cell- och djurmodeller kopplas till AMPK-aktivering och folat-metionincykeln. Fokus är glukosomsättning, insulinkänslighet och metabol flexibilitet samt förändringar med aktivitet och åldrande. Ett annat spår gäller peptidens translokation till cellkärnan och dess roll i stressresponsen.

Hur ser evidensläget ut för MOTS-c?

De mekanistiska fynden kommer från cellkulturer och gnagarmodeller. Humanuppgifter gäller främst observationer av kroppsegna nivåer vid fysisk aktivitet eller i relation till muskelstyrka, ofta i små grupper. Det granskade underlaget saknar publicerade kontrollerade utfall för tillfört MOTS-c och fastställer inte ett forskningsmaterials effekt, säkerhet eller godkännande.

Källor

1. Lee et al., Cell Metab 2015DOI: 10.1016/j.cmet.2015.02.009PMID: 25738459
2. Kim et al., Cell Metab 2018DOI: 10.1016/j.cmet.2018.06.008PMID: 29983246
3. Reynolds et al., Nat Commun 2021DOI: 10.1038/s41467-020-20790-0PMID: 33473109
4. Domin et al., Int J Mol Sci 2023DOI: 10.3390/ijms241914951PMID: 37834399